Om Sillvik

SILLVIK

SILLVIKS HISTORIA

Säteri

Sillvik omnämns 1552 som Sillevÿk och ett torp "liggendes udi Botekyrke". Men då avsågs nuvarande torpet Grådal som ligger strax väster om dagens Sillvik. På 1600-talet var Sillvik ett självständigt säteri beläget vid Sillviken som är en vik av Mälaren. År 1704 såldes egendomen till Sturehovs slott samtidigt ägde en total omorganisation av gårdens markanvändning rum. Resterna av gamla Sillviks säteribyggnad kan anas i en husgrund nedanför backen strax öster om nuvarande huvudbyggnaden. Enligt traditionen flyttades säteriets mangårdsbyggnad till Sturehov och utgör i ombyggd form dess nuvarande norra flygel.

Sommarvilla

Nuvarande Sillvik uppfördes åren 1884−85 på en liten kulle i slutet av en rak allé cirka 900 meter väster om Sturehovs slott. Kullen omgestaltades till en engelsk park med slingrande stigar och ett stort bestånd av bokträd. Till anläggningen hörde även en förrådsbyggnad, en fruktträdgård och en brygga vid Sillviken. Huset har 19 rum i tre våningar med tre verandor över varann. I sydvästra hörnet märks ett torn som innehåller trapphuset. I byggnaden finns ett stort antal bevarade kakelugnar som dock inte längre fungerar.

Byggnadens präglas av panelarkitektur med omfattande lövsågerier som var vanliga för sommarvillor vid den tiden. Huset är konsthistoriskt intressant och det enda i sitt slag i Botkyrka kommun. En av de boende här var landshövdingen Lennart Reuterskiöld och hans blivande fru Ingegerd Posse. Han var då förvaltare på Sturehov, som ägdes av Adam Reuterskiölds änka, och troligen var han byggherren för Sillvik.

Kulturella ungdomsrörelsens sommarhem

Sillvik övertogs av Stockholms stad i samband med stadens köp av Sturehov år 1900 samt bygget av Norsborgs vattenverk. Huset hyrdes mellan 1927 och 2019 av Kulturella Ungdomsrörelsen för att användas bland annat som sommarhem.

Läs mer om Sillviks historia

För att kunna ta omdömesgilla steg in i framtiden behöver vi ha möjlighet att blicka tillbaka på det som varit. Att lära, att minnas och att visa respekt för dem som gjort att vi har det vi har och att kunskap och tradition kunnat föras vidare, en förhoppningen om att viss lärdom har förts vidare. Det är en gåva att få ta vid efter dem som en gång gått före oss och att föra vår lärdom vidare till nästa generation.

Idag förvaltar Föreningen Sillviks Vänner denna byggnad och det är en ynnest att få göra det tillsammans med denna historiska sammanfattning över platsen för jämnvikt.

Denna krönika över Sillviks historia har sammanställts av Cilla Adlercreutz, Ulf Doeser, Inger Högström och Bo Wannefors, medlemmar i Föreningen Sillviks Vänner. Den är resultatet av ett efterforskningsarbete som genomfördes under hösten 2019

Ladda ner krönikan här: